Illustrationen "Disarblot" av August Malmström visar 1800-talets föreställning av ett forntida blot.

Kulturen i Norden

När den kristna kyrkan ville värva medlemmar gjorde man enligt gammal beprövad sed – man tog över seder och bruk från de föregående religionerna.

Och den redan tidigare heligaste tidpunkten måste förstås ersättas med något riktigt häftigt – så då högg man till med Jesus födelsedag. Att födelsedatumet placerades flera månader fel var inte så viktigt.

Att fira Jesu födelse vid juletid är med andra ord bara ett dåligt kamouflage, ett sätt att appropriera den största högtiden i hela Europa. Intressant nog har vissa grenar av kristendom helt bannlyst julfirandet som något okristligt och hedniskt.

Det vore alltså mer ärligt av de kristna att erkänna att de varje år deltar i icke-kristna, hedniska riter, snarare än att påstå att det är en kristen högtid – vilket det alltså inte är.

Jul har firats här i Norden i tusentals år. Vintersolståndet har hållits som årets heligaste tidpunktöver hela Europa ända sedan stenåldern.

Redan från antiken finns det också nerskrivet hur nordmännen vid vintersolståndet samlades och festade, och drack jul – som det hette.

De åt julegris och skålade och skrålade – ”Jul, jul, jul, jul!”. Ja, även själva ordet JUL är förkristet. I andra länder döpte man om sina hedniska vintersolståndsfiranden till Krist-mäss – men det gjorde vi inte här i Skandinavien. Vi har behållit det gamla förkristna, hedniska begreppet.

I praktiken är alla ursprungliga seder och bruk som är kopplade till julen helt hedniska – julgranen, blomsterkransar på dörren, hängande av mistel i taket, utbytande av gåvor, och mycket annat.

Julegrisen är förstås en hyllning till Frejs galt Gyllenborst. Grisar har man offrat till gudamakterna och ätit kring jul i tusentals år.

Vi ställer in halmbockar under granen, symboliserande Tors bockar Tanngrissner och Tanngjostnir. Och så ställer vi ut en tallrik gröt till tomtar och småfolk. Hur kristet är det?

Så när du firar jul – sänd våra gamla hedniska gudar och gudinnor en tanke.

  • Supandet
    Forntidens firande och festande bestod av drickande av öl eller mjöd. Fylleslag är en fornnordisk sed.
  • Jul
    Jul är ett firande av vintersolståndet. Det kallade jól, jólablót eller midvinterblot. Blot var ordet för fest.
  • Påsk
    Påsk är ett firande av vårdagjämningen.
  • Midsommar
    Midsommar är ett firande av sommarsolståndet.
  • Julskinkan
    Tamgrisar har funnits mycket länge i norden. Vid en arkeologisk utgrävning av en 5000 år gammal boplats i Ramsele i Ångermanland fann man ben av tamgris. I den Nordiska mytologin var vikingarnas stora festmåltid grisen Särimer som slaktades och återuppstod dagen efter.
  • Surströmming
    Vid en arkeologisk utgrävning av 9 200 år gammal boplats i Blekinge fann man världens äldsta fynd av surströmming.
  • Dansbandsmusik
    Det är inte bara gammaldans och hembygdsdräkter som är skandinavisk kultur. Få tänker på att dansband och dansbandsmusik är en kulturyttring som endast finns i Skandinavien. Dansmusik är en levande kulturform på den skandinaviska landsbygden.
  • Vapensyn
    Redan för 2000 år sedan skrev den romerske historieskrivaren om hur nordborna hanterade vapen. Vapnen hölls inlåsta i fredstid och under uppsyn av en slav. Denna stränga eller återhållsamma vapenlagstiftning har funnits i norden genom alla tider.
  • Kvinnosyn
    Ordet Skandinavien härstammar troligen från den urnordiska ”gudinnan” Skade och har den ursprungliga betydelsen ”Skades ö”.Jämlikhet mellan män och kvinnor var en självklarhet i forntiden. Man har vid arkeologiska utgrävningar funnit att bland de vikingar som krigade, var ca en tredjedel kvinnor.Birger Jarl, instiftade lagar om hemfrid och kvinnofrid på 1250-talet. Att våldta en gift kvinna medförde dödsstraff.