Blekinge Runinskrifter

Lista över Blekinges runinskrifter 

Nedan finner ni alla runinskrifter både på stenar och andra föremål hitintills funna i Blekinge, med bilder och kartlänkar. På de allra flesta objekt skrivs vad som står  både med runor, urnordiska, runsvenska & nusvenska.

DR 361 Åryd, Halahult (DK Bl 1 Åryd-sten )

Stenen är förmodligen en medeltida, kanske till och med modern imitation. Runorna påminner starkt om kalenderrunor. Vanliga vikingatida runföljd är omvandlat från ml till lm, som imiterar det latinska alfabetet. Möjligen, enligt Magnus Källström, är runraden hämtat från Bureus Rvna ABC-boken.

Karta | Bild | Bild

DR 357 Stentoftenstenen (DK Bl 3 Stentoften-sten)

Inskriften är ristad med den urnordiska futharkens runor och texten löper nerifrån och upp i sex rader, varav de tre sista böjer sig i en båge utmed stenens avrundade topp. Budskapet är en förbannelseformel. Stenen kan dateras till tiden mellan år 500 – 700 e.Kr.

Runor: niuhAborumz | niuhagestumz hAþuwolAfz gAf j | hAriwolAfz (m)A–u snuh-e | hidez runono fe(l)(A)h ekA hed | erA niu hAborumz | niu hagestumz | hAþuwolAfz gAf j | hAriwolAfz (m)A–u snuh-e | hidez runono fe(l)(A)h ekA hed | erA ginoronoz herAmAlAsAz | ArAgeu we(l)Aduds| |sA þAt bAriutiþ

Urnordiska: niuhAborumz | niuhagestumz | hAþuwolAfz gAf j | hAriwolAfz (m)A–u snuh-e | hidez runono fe(l)(A)h ekA hed | erA niu hAborumz | niu hagestumz | hAþuwolAfz gAf j | hAriwolAfz (m)A–u snuh-e | hidez runono fe(l)(A)h ekA hed | erA ginoronoz herAmAlAsAz | ArAgeu we(l)Aduds| |sA þAt bAriutiþ

Nusvenska: Åt Niuha-borna, åt Niuha-gästerna gav Haduwulf (Halfr) äring. Hariwulf (Härjolf), sonen, snodde (detta). Detta är runornas hemlighet. Jag dolde här maktrunor. Rolös för perversitet, svekdöd, [vare] den detta bryter.

Karta | Bild | Bild | Bild

DR 359 Istabystenen (DK Bl 4 Istaby-sten)

Istabystenen, med signum DR 359, är en runsten, som ursprungligen kommer från Istaby i Mjällby socken i Blekinge. Den är alltsedan 1878 placerad på Statens historiska museum i Stockholm.

Stenen är en av flera senurnordiska runstenar från Blekinge. Bortsett från den nu flyttade Istabystenen står de två sistnämnda vid Sölvesborgs kyrka, medan Björketorpsstenen står jämte två bautastenar i Blekinges mellersta östra del. Gummarpstenen är försvunnen. Stenens urnordiska skrivtecken tagna ur den äldre futharken ger en datering till ungefär 600 e.Kr., alltså under vendeltid. Runorna som är stora och välformade löper i tre raka, lodräta rader och förutom på framsidan även på ena kortsidan.

Runor: Sida A (läsning 1): Afatz hAriwulafa ¶ hAþuwulafz hAeruwulafiz
Sida A (läsning 2): hAþuwulafz hAeruwulafiz ¶ Afatz hAriwulafa
Sida B: warAit runAz þAiAz

Urnordiska: Sida A (läsning 1): Aftr Hariwulfa. Haþuwulfz Heruwulfiz
Sida A (läsning 2): Haþuwulfz Heruwulfiz aftr Hariwulfa
Sida B: wrait runaz þaiaz.

Nusvenska: Efter Hariwulf skrev Haduwulf, son till Heruwulf dessa runor.

Karta | Bild | Bild | Bild | Bild

DR 356 Sölvesborgs kyrka (DK Bl 5 Sölvesborg-sten)

Runsten i granit. Runstenen daterad till år 600 – 750 står rest intill Sölvesborgs kyrka på västra

sidan. Den har tidigare varit inmurad i Sölvesborgs kloster. 

Runor: urti : (w)Aþ- …|- : ?sM=ut (:) sunu sin :

Urnordiska: urti : (w)Aþ- …|- : ?sM=ut (:) sunu sin :

Nusvenska: Vade gjorde (stenen efter) Asmund, sin son.

Karta | Bild

DR 360 Björketorpsstenen (DK Bl 6 Björketorp-sten)

Stenen är fyra meter hög och står omkring sju kilometer öster om Ronneby i Blekinge. Den bildar tillsammans med två andra höga stenar ett forntidsmonument invid ett gravfält från den yngre järnåldern. Björketorpsstenens runristning är daterad till 600–700-talen e.Kr.

Stenen är ristad med den äldre 24-typiga futharken, som användes under tiden 150–800 e.Kr.

Runor: 1: hAidz runo ronu
fAlAhAk hAiderA g
inArunAz ArAgeu
hAerAmAlAusz
utiAz welAdAude
sAz þAt bArutz
2: uþArAbA sbA

Urnordiska: 1: hAidz runo ronu
fAlAhAk hAiderA g
inArunAz ArAgeu
hAerAmAlAusz
utiAz welAdAude
sAz þAt bArutz
2: uþArAbA sbA

Nusvenska: Mäktiga runors hemlighet dolde jag här, kraftfulla runor. Den som bryter detta minnesmärke ska ständigt plågas av arghet. Svekfull död ska drabba honom. Jag spår fördärv

Karta | Bild | Bild | Bild | Bild

DR 364 Lösen 1 (DK Bl 8 Lösen-sten 1)

Gravstenen från 1100- eller 1200-talet står på toppen av en kulle på kyrkogården några meter söder om Lösens kyrka. Den är tidigast dokumenterad från 1527, då den också stod på kyrkogården. Nusvenska: Ödmar och Reginmod

Karta | Bild

DR 366 Lösen 3 (DK Bl 10 Lösen-sten 2)

Gravstenen från 1310 eller 1311 står på norra sidan av en kulle på kyrkogården några meter söder om Lösens kyrka. När den upptäcktes 1746 låg den nära altaret i kyrkan. Stenen är den enda danska runsten som är uttryckligen daterad. Översättning till nusvenska: I Herrens år 1310 i Åsjö Mi lät göra denna sten och fader …

Karta | Bild

DR 363 Sturkö (DK Bl 12 Sturkö-sten)

Runsten i granit. Ristningen är daterad till ca 900-1050. Runstenen står rest i Västra Skällöns naturreservat. Tidigare stod den vid Runstensvägen 250 m väster om dess nuvarande plats.

Runor: skibarR : kuþis : raisþ… … stin

Runsvenska: skibarR : kuþis : raisþ… … stin

Nusvenska: Skeppare Gudes reste … sten

Karta | Bild | Bild | Bild

DR IK184 Tjurköbrakteaten  (DR BR 75 Tjurkö)

Tjurköbrakteaten syftar på en av egentligen två brakteater i guld från järnåldern funna på Tjurkö utanför Karlskrona, Augerums socken i det nuvarande svenska landskapet Blekinge. Brakteaterna har runinskrifter skrivna med den äldre futharken, på urnordiska. Tjurköbrakteaten har signum DR IK184 och är en urnordisk brakteat (C-typ) av guld daterad till 400 till 650 e.Kr.

Brakteaten finns att se i guldrummet i Historiska museet i Stockholm. 

Runor: wurte runoz an walhakurne ·· heldaz kunimudiu ···

Rundanska: Wurte runoz an walhakurne Heldaz Kunimundiu.

Nusvenska: Heldar gjorde runorna på det välske korn för Kunimund

Karta | Bild | Bild