Västmanlands Runinskrifter

Lista över Västmanlands runinskrifter 

Nedan finner ni alla runinskrifter både på stenar och andra föremål hitintills funna i Västmanland, med bilder och kartlänkar. På de allra flesta objekt skrivs vad som står  både med runor, runsvenska & nusvenska. Bilder uppdateras löpande då färgläggning blir klara så som jag tror att de kanske sett ut en gång i tiden.

Vs 1 Stora Rytterne kyrkoruin

Runinskrift Vs 1, är en runsten som jämte en ornamental bildsten, med signum Vs 2, står på Stora Rytterne gamla kyrkogård i Rytterne socken, Västerås och Snevringe härad i Västmanland. Stenen är en tämligen stor oformlig, något söndersprucken runsten av hård grå, rödaktig granit och den korsmärkta parstenen Vs 2 är placerad strax bredvid. De står ganska undanskymda men på en vacker plats, intill den gamla kyrkoruinen och ett par stora lummiga träd, om somrarna är de dock en aning dolda av högt gräs. Den nu raserade kyrkan byggdes troligen på 1200-talet.

Texten följer stenens triangulära form och löper i en dubbel drakslinga som liknar ett upp- och nedvänt U, i nedre delen avslutas den med ett drakhuvud. Ornamentiken som är originellt och skickligt utförd går i Ringerikestil: Pr2, vilket daterar den till tidsskedet 1010-1050, runristaren förblir dock okänd. Stenen är lagad med murbruk på tre ställen.

Stenen hittades i juni 1938, under konservoringsarbeten i Stora Rytterne kyrkoruin, liggandes som tröskelsten. Se bilder.

Runor: + kuþlefR + seti : stff : auk : sena : þasi : uftiR slakua : sun : sia : etaþr : austr * i * karusm *

Runsvenska: + kuþlefR + seti : stff : auk : sena : þasi : uftiR slakua : sun : sia : etaþr : austr * i * karusm *

Nusvenska: Gudleif satte stav och dessa stenar efter Slagvi, sin son. Han ändade österut i Gårdarike

Karusum kan bortsett från Gårdarike även tolkas som Chorezm, vilket motsvarar Khwarezm i nuvarande Turkmenistan. Andra inskriptioner som nämner att en stav restes förekommer på Sö 196 i Kolsundet, U 332 i Snottsta, U 226 i Bällsta, och den nu förlorade U 849 i Balingsta.[3] På ytterligare tre inskrifter, DR 40 i Randbøl, Sm 16 i Nöbbele och Sö 56 i Fyrby, kan dock ordet “stav” syfta på runstavar i texten.

Ahmad ibn Fadlan skriver att en stolpe också kunde resas i samband med en hövdingabegravning: ”Sedan uppförde de … en slags rund gravkulle och satte mitt på denna en stor stång av björkträ och skrev på den mannens namn och namnet på kungen över Rus.” – Ahmad ibn Fadlan

 Karta | Bild | Bild | Bild | Bild

Vs 2 Stora Rytterne kyrkoruin

Är en ornamental bildsten som jämte en runsten med signum Vs 1, står på Stora Rytterne ödekyrkogård i Rytterne socken, Västerås och Snevringe härad i Västmanland.

Den nu raserade kyrkan byggdes på 1200-talet och möjligen stod de båda stenarna här redan då. De hade skapats något sekel tidigare under 1000-talets första hälft, vilket inföll i vikingatidens slutskede och innan medeltiden tog sin början.

Stenen hittades i juli 1938, under konservoringsarbeten i Stora Rytterne kyrkoruin, vid schaktning i koret, omedelbart om den östligaste
valvpelaren, invid nordväggen. Stenen låg högre än den ursprungliga golvnivån, ovanpå delar av rasmassan, vilket visar, att den tidigare har haft sin plats på något annat ställe i kyrkan. Vs 2 är avslagen på två ställen, vilket sannolikt har skett, då stenen togs från sin ursprungliga plats för att användas som byggnadssten i kyrkan.

Stenens motiv som består av ett skickligt ornerat och estetiskt ringkors med ovanlig flätning går i Ringerikestil: Pr2, vilket daterar den till tidsskedet 1010-1050. Runristaren har av stilen att döma varit densamme som ristade runstenen Vs 1. De båda stenarna restes på sina nuvarande platser hösten 1938.

Karta | Bild | Bild | Bild

Vs 4 Vändle, Norrgården, Dingtuna

Den del som återstår av runstenen står lutad mot ett träd i trädgården. Översättningen är mycket osäker.

Runor: … …-þan × isun × isRn × bRkia nu × kuþ il×… …

Runsvenska: … …-þan × isun × isRn × bRkia nu × kuþ il×… …

Karta | Bild

Vs 5 Vändle, Sörgården, Dingtuna

Runstenen är 145 cm hög, 65 cm bred och 50 cm tjock. Mot väster är en runslinga, 9-11 cm bred. På 1600-talet låg stenen vid gästgivaregården, och formades sedan för att användas som sittsten, varvid toppen förlorades. På 1800-talet användes den först i en trappa till en byggnad, och text på en sida förstördes och årtalet 1816 inhöggs mitt på stenen. Därefter användes den som trappsten i en statarlänga där Erik Brate återfann den 1898. 1947 låg den på gårdsplanen till Vändle, Sörgården, 20 meter sydsydost om mangårdsbyggnaden, och på denna plats restes stenen 1959 genom Riksantikvarieämbetets försorg.

Runor: [kra-hni- × lit × resa × s… …] + uas × farin + til + ekla-s [× (t)u i × sbelbuþa × —s(a)þu × helb]i × kuþ [× se… … … sigi * iuk × –u…]

Runsvenska: [kra-hni- × lit × resa × s… …] + uas × farin + til + ekla-s [× (t)u i × sbelbuþa × –s(a)þu × helb]i × kuþ [× se… … … sigi * iuk × -u…]

Nusvenska: … lät resa stenen … for till England. Han dog i Spjallbodes … Gud hjälpe hans själ … Sigge högg runorna

Karta | Bild

Vs 9 Saltängsbron, Västerås

Runstenen står på norra sidan om Saltängsvägen i sydvästra delen av Västerås. Mitt emot den på södra sidan om vägen står Vs 10.

Runor: × kisl × lit × kera × buru × eftR × osl × sun × sin × han u(a)[rþ] × tyþr × a eklati × kuþ ialbi × has × ont auk × selu

Runsvenska: × kisl × lit × kera × buru × eftR × osl × sun × sin × han u(a)[rþ] × tyþr × a eklati × kuþ ialbi × has × ont auk × selu

Nusvenska: Gisle lät göra bron efter Ösel, sin son. Han dog i England. Gud hjälpe hans ande och själ

Karta | Bild

Vs 10 Saltängsbron, Västerås

Ornamental sten, den ristade stenen står på södra sidan om Saltängsvägen i sydvästra delen av Västerås. Mitt emot den på norra sidan om vägen står Vs 9

Karta | Bild

Vs 12 Stora gatan 44B, Västerås

Gravhäll, runstensfragmentet från 1100-talet finns på Västerås museum, numera kallat Karlsgatan 2. Det är en bit av locket till en stenkista som påträffades där S:t Nicolaikyrkan en gång stod. Förmodligen har den stått på kyrkogården.

Runor: ingibiorn : hom…

Runsvenska: ingibiorn : hom…

Nusvenska: ingibiorn : hom…

Karta | Bild

Vs 13 Anundshögsstenen

Anundshögsstenen, är en runsten som ingår i fornlämningsområdet Anundshög i Badelunda socken i Västmanland. Stenen i sig är avvikande och mycket hög, över tre meter och har en annorlunda utformning. Ornamentiken är av ovanligt slag och liknar ett antal personer stående på varandra i en romersk port. Den konstnärligt utförda ristningen är signerad av runmästaren Vred.

Texten hävdar att stenen är en del av det monument som fortfarande finns på platsen i form av en lång rad resta stenar. Traditionellt har man ansett att detta bör ha varit ett paradmonument utmed Eriksgatan. Helt visst utgör högen, runstenen, stenraden och de många andra lämningarna, en kraftfull vittnesbörd om ortens lokala maktförhållanden. Den Anund som ingår i skriften bör ha varit välkänd i trakten och kanske han rent av varit en förhistorisk kung. Om Folkvid i så fall också skulle vara Anunds far går inte att säga. Omedelbart bakom stenen ligger kungshögen “Anunds hög”, samt ett stort antal andra större gravhögar och välbevarade skeppssättningar.

Runor: × fulkuiþr × raisti × staina × þasi × ala × at × sun ×× sin × hiþin × bruþur × anutaR × uraiþr hik × runaR

Runsvenska: Folkviðr ræisti stæina þasi alla at sun sinn Heðin, broður Anundaʀ. Vræiðr hiogg runaʀ.

Nusvenska: Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna

Karta | Bild | Bild | Bild

Vs 14 Björksta kyrka

Kyrkdörren från 1300- till 1400-talet finns numera på Historiska museet i Stockholm. Inskriften finns på det horisontala bandet ovanför och till vänster om nyckelhålet. Bandet syns i förstoring och delat i två rader längst ned på bilden. De avslutande orden O Alfa placerades normalt i omvänd ordning: Alfa Omega. Det är första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet, och betecknar i den kristna symboliken Gud eller Kristus.

Runor: guþ ÷÷ sig=ne ÷÷ iþær ÷÷ mæstær ÷÷ ruþinger ÷: ok ÷ bo ÷ fris ÷÷ o ÷ alfa ÷

Runsvenska: guþ ÷÷ sig=ne ÷÷ iþær ÷÷ mæstær ÷÷ ruþinger ÷: ok ÷ bo ÷ fris ÷÷ o ÷ alfa ÷

Nusvenska: Gud signe eder, mäster Röding och Bo Fris. O Alfa.

Karta | Bild

Vs 15 Lilla Kyringe, Björksta

Runsten i granit. Ristningen är daterad till ca 1070-1100. Stenen stod tidigare vid Lilla Kyringe, Björksta socken, men flyttades vid mitten av 1800-talet till sin nuvarande plats. Runmästaren Balle var verksam i Enköpingstrakten omkring mitten av 1000-talet. Runstenen är ristad på båda sidorna.

Runor:  × higulfr × lit × kira × merki × þisa × at × knut × faþur san × uk × kuþlug*u × ksistur × hanis × bali × riti × istaen × bali ¤ knutr ×

× sten hafir × riton × þon × stonta × mo × bali (h)i– rauþi × yftir × bruþ[u]r × bali

Runsvenska: × higulfr × lit × kira × merki × þisa × at × knut × faþur san × uk × kuþlug*u × ksistur × hanis × bali × riti × istaen × bali ¤ knutr ×

× sten : hafir × riton × þon × stonta × mo × bali (h)i- rauþi × yftir × bruþ[u]r × bali

Nusvenska: Hägulv lät göra detta minnesmärke efter Knut, sin fader, och efter Gudlög, hans syster. Balle reste stenen. Balle. Knut.

Stenen har upprest som stånda skall Balle den röde efter brodern Balle

Karta | Bild | Bild

Vs 16 Tortuna kyrka

Runsten av granit med gulaktigt ytskikt. Ristningen är daterad till ca 1050-1080.

Runor: × ernbarua × lit × resa × sten × yf… … hristi

Runsvenska: × ernbarua × lit × resa × sten × yf… … hristi

Nusvenska: Ärnbjörn lät resa sten efter … ristade

Karta | Bild

Vs 17 Råby, Tortuna

Runstenen står rest i en åker 10 meter söder om landsvägen Tortuna – Bred, 2 km öster om Tortuna, 30 meter sydöst om infarten till Långbo. Runsten i granit. Ristningen är daterad till ca 1100-1130.

Runor: holmste[n] : let : resa : mer[ki : eftir : tifrit : gonu : sina : ok : iftir] : sik : selfan :

Runsvenska: holmste[n] : let : resa : mer[ki : eftir : tifrit : gonu : sina : ok : iftir] : sik : selfan :

Nusvenska: Holmsten lät resa minnesmärket efter Tidfrid, sin hustru, och efter sig själv

Karta | Bild

Vs 18 Skultuna bruk

Runsten i granit. Stenen står nu vid Skultuna bruk, vid Västanåvägen väster om Svartån, tillsammans med Vs 19.

Runor: (k)hunaltr • liet resa • sthin • þensa • iftir • kerfast • sun sen • trek| |kuþan • auk • uas farin • til eklans • hiolbi • kuþ • salu • hans

Runsvenska: (k)hunaltr • liet resa • sthin • þensa • iftir • kerfast • sun sen • trek| |kuþan • auk • uas farin • til eklans • hiolbi • kuþ • salu • hans

Nusvenska: Gunnald lät resa denna sten efter Gerfast, sin son, en god ung man, och han hade farit till England. Hjälpe Gud hans själ

Karta | Bild | Bild

Vs 19 Skultuna bruk (I)

Runsten i granit. Ristningen är daterad till ca 1040-1049. Stenen står nu vid Skultuna bruk, vid Västanåvägen väster om Svartån, tillsammans med Vs 18

Runor: khu[nal-](r) * [(l)it … stain • þinsa ef]tir • horm • stob sen • trek| |ku-…n • auk • uas • farin • (o)(s)-r • miþ • ikuari • hiolbi k[-þ • salu h…ns •]

Runsvenska: khu[nal-](r) * [(l)it … stain • þinsa ef]tir • horm • stob sen • trek| |ku-…n • auk • uas • farin • (o)(s)-r • miþ • ikuari • hiolbi k[-þ • salu h…ns •]

Nusvenska: Gunnald lät resa denna sten efter Orm, son styvson, en god ung man, och han hade farit österut med Ingvar. Hjälpe Gud hans själ

Karta | Bild

Vs 20 Prästgården, Romfartuna

Runstenen står nu i Romfartuna kyrkas vapenhus.

Runor: tiori : ok : iuon : litu : resa : sten : ytiR : uibiorn : faþur … litli : risti * runiR

Runsvenska: tiori : ok : iuon : litu : resa : sten : ytiR : uibiorn : faþur … litli : risti * runviR

Nusenska: Djure och Johan lät resa stenen efter Vibjörn, fader … Litle ristade runorna

Karta | Bild

Vs 22 Svanå bruk

Runsten av granit ca 95 cm hög. Stenen har ursprungligen varit högre. Ristningen är daterad till ca 1050-1080. Stenen står nu vid Svanå bruk, intill vägen på norra sidan

Runor: … + ytR : runfast * bruþur + s=in : hn : toþr : i : faru + runo : … (t)rka

Runsvenska: … + ytR : runfast * bruþur + s=in : hn : toþr : i : faru + runo : … (t)rka

Nusvenka: … efter Runfast, sin broder. Han dog på resa. Runa …

Karta | Bild

Vs 23 Gussjö, Fläckebo

Runsten, ca 150 cm hög. På stenen finns också sex skålgropar. Runstenen står vid vägkanten 100 m sydost om Gussjö gård. Inskriften är till största delen bortvittrad.

Runor: […ui… × lit × ri-… …iþun × e(f)ti × …l… …lir × …b… …—-num × —þi × re—niraeft(R)-…]

Runsvenska: […ui… × lit × ri-… …iþun × e(f)ti × …l… …lir × …b… …—-num × –þi × re—niraeft(R)-…]

Nusvenska: … lät resa … efter …

Karta | Bild

Vs 24 Hassmyra, Fläckebo, Odendisa

Odendisastenen, med signum Vs 24, är en runsten i Fläckebo socken och Sala kommun i Västmanland. Den står nu vid hembygdsgården i Fläckebo cirka 500 meter sydväst om Fläckebo kyrka. Stenen nämns för första gången i modern tid på 1660-talet. Enligt legenden var det en bonde som plöjde upp den på sin åker. Några år senare gick stenen sönder i två delar. Den lagades och restes på nytt år 1900 på sin nuvarande plats bredvid hembygdsgården i Fläckebo. Ornamentiken består av en runslinga som innesluter ett större rundjur, vars stilistiska skapelse är en mix mellan Ringerike- och Urnesstil. Runstenen är en av väldigt få som blivit rest över en kvinna.

Odendisa är ett helt unikt namn. Några andra personnamn som innehåller gudanamnet Oden verkar heller inte förekomma. Sannolikt har Holmgöts hustru hetat Disa, men kallats Oden-Disa, kanske som en markering av att hon var trogen den gamla religionen i en tid då religionsskiftet börjat göra sig gällande. Det ord som översatts med husfru, hifrøya, är för övrigt inte känt. I gotiskan finns dock en manlig motsvarighet heiwafrauja med betydelsen ’husbonde’. Förleden hi- betyder ’hushåll, familj’. Efterleden –frøya är samma ord som ingår i gudinnenamnet Fröja (Freja) och betyder ’härskarinna’. Vårt nutida fru är inlånat från tyskan, men är ursprungligen samma ord. Ordet by betyder här gård.

Runor: buonti × kuþr × hulmkoetr × lit × resa × ufter × oþintisu × kunu × seno × kumbr × hifrya × til × hasmuimura × iki betr × þon × byi raþr roþbalir × risti × runi × þisa × sikmuntaR × uaR … sestR × kuþ

Runsvenska: buonti × kuþr × hulmkoetr × lit × resa × ufteʀ × oþintisu × kunu × seno × kumbr × hifrya × til × hasm͡uimura × iki betr × þon × byi raþr roþbalir × risti × runi × þisa × sikmuntaʀ × uaʀ … sestʀ × kuþ

Nusvenska: Gode bonden Holmgöt lät resa (stenen) efter Odendisa, sin hustru. Det kommer icke till Hassmyra en bättre husfru som råder för gården. Röd-Balle ristade dessa runor. Till Sigmund var Odendisa en god syster

Karta | Bild | Bild | Bild

Vs 27 Grällsta, Kila

Runsten i granit med gulaktigt ytskikt. Ristningen är från ca 1033-1066. Litle (S) ristade stenen. Runstenen står ett hundratal meter väster om väg 67, 500 meter söder om Grällsta.

Runor: þurbiorn ok : ikifastr : lit * resa : ytiR ¤ sihþorn × faþur : sin × hon × toþr × [i] faru × litli × risti × runiR

Runsvenska: þurbiorn ok : ikifastr : lit * resa : ytiR ¤ sihþorn × faþur : sin × hon × toþr × [i] faru × litli × risti × runiR

Nusvenska: Torbjörn och Ingefast lät resa [stenen] efter Sigtorn, sin fader. Han dog på utfärd. Litle ristade runorna.

Karta | Bild

Vs 29 Sala sockenkyrka

Runsten i granit med mörka inslag. Livsten (S) ristade stenen. Runmästaren Livsten var verksam i mitten av 1000-talet, huvudsakligen i Enköpingstrakten. Runstenen sitter inmurad i markhöjd i kyrkans södra vägg, synlig utifrån.

Runor: + uisti + yk + alfton + litu + akua + stin + yftir + ulmo + faþur + sen + yk + ulfast + bruþur + sen + lifsten + risi + runi + þisa +

Runsvenska: + uisti + yk + alfton + litu + akua + stin + yftir + ulmo + faþur + sen + yk + ulfast + bruþur + sen + lifsten + risi + runi + þisa +

Nusvenska: Visäte och Halvdan lät hugga stenen efter Holme, sin fader, och efter Holmfast, sin broder. Livsten ristade dessa runor.

Karta | Bild | Bild | Bild

Vs 30 Forneby, Möklinta

Runstensfragment i röd sandsten, höjd ca 65 cm. Stenen står lutad mot en vägg på Möklinta gammelgård. Stenen utgör den nedre vänstra delen av en runsten.

Runor: …-rfastr + raist …

Runsvenska: …-rfastr + raist …

Nusvenska: Torfast reste …

Karta | Bild

Vs 31 Österbännbäck, Möklinta

Ristningen är huggen på en plan sida och är svårläst men har gått att tyda. Den är daterad till ca 1010-1050. Var bron som nämns på runstenen har funnits har inte kunnat fastställas. Stenblocket ligger intill norra vägkanten vid vägen mellan Västerbännbäck och Österbännbäck

Runor: * (h)ulker * let * kera * bru * eftr (f)rota * sen * (a)ukut * ok * u(i)nut * sun * sen *

Runsvenska: * (h)ulker * let * kera * bru * eftr (f)rota * sen * (a)ukut * ok * u(i)nut * sun * sen *

Nusvenska: Holger [?] lät göra bron efter sin frände Odgöt [?] och [efter] Onjut [?], sin son.

Karta | Bild

Vs 32 Prästgården, Västerfärnebo

Christer Hamp Skriver följande: “Runstensfragmentet låg vid mitt besök 2005 på Gammelgården i Västerfärnebo, med ristningsytan uppåt, som fotsteg vid flaggstången så att man måste stå på den när man skulle hissa och hala flaggan. 2014 var den dessbättre flyttad därifrån, men gården var stängd och det fanns ingen att fråga var den nu finns.”

Runor: … — × si–on × sik × au(k) × -… …-no × auk × (f)aþu– …

Runsvenska: … — × si–on × sik × au(k) × -… …-no × auk × (f)aþu- …

Nusvenska: … efter sig själv och … denna och fader …

Karta | Bild

Vs FV 1972;266 Irsta kyrka

Inskriften är skuren i yttersidan av dörren mellan vapenhuset och långhuset. Dörren är från 1300-talet. Namnet avser troligen helgonet St Henrik, som var viktigt i området på medeltiden.

Runor: henrikus +

Runsvenska: henrikus +

Nusvenska: Henricus

Karta | Bild

Vs FV 1988;36 Jädra, Hubbo

Runsten i granit. Stenen har spår av ursprunglig färg. Runstenen står några hundra meter öster om Hökåsen, 10 meter öster om Kvistbergavägen, 50 meter norr om järnvägsviadukten. Den påträffades i samband med jordbruksarbete sommaren 1986 och hade då spår av den ursprungliga färgen kvar. Enligt skylten vid stenen är der ovisst om det är bro eller brygga som avses i runtexten, men att det är säkert att Vidfasts söner för omkring 1000 år sedan vidtagit åtgärder för att förbättra framkomligheten på vägen.

Runor: taf : lit : risa : estn : þina : hitiR : kri(m)ut ÷ uas : farin : sun : (u)iþfast— : aust:arla ulfr : auk : uibiurn : -… kitilas : krþi : b-…(u) * (o) : s—

Runsvenska: taf : lit : risa : estn : þina : hitiR : kri(m)ut ÷ uas : farin : sun : (u)iþfast– : aust:arla ulfr : auk : uibiurn : -… kitilas : krþi : b-…(u) * (o) : s—

Nusvenska: Tav [?] lät resa denna sten efter Grimmund. Han var faren – Vidfasts son – österut. Ulf och Vibjörn … Kettilas gjorde brygga på …

Karta | Bild