Offerriterna kallades oftast för blot vilka utfördes av en gode eller en gydja, en präst eller prästinna. Enligt ögonvittnet Kung Sven Estridsson berättas följande:
Bloten
- Midvinterblot, Midvinterblotet som även kallades för julblot firade man under vikingatiden någon gång mellan mitten av november till mitten av december, enligt somliga skall det ha skett då det var fullmåne.
- Disablot, Den som det framförallt andra blotades till på Disablotet var Vanadis, eller Freja med ett annat namn. Även hennes följe av diser hyllades. Vanligen firade man Disablot i februari.
- Vårblot, Vanligt var att de som firade Disablot i februari också firade både ett vårdagjämningsblot och ett vårblot. Vårblotet inföll då kring första maj.
Denna fest påminde mycket om den allmänt firade första maj, och det blot som infaller på vårdagjämningen hade många drag av påsken med stora eldar och sånger. - Midsommarblot, Denna högtid firades på sommarsolståndet. En viktig del av firandet var att tillverka en midsommarstång. Den bestod även då av en ring och en stång, på samma sätt som man ofta gör i Dalarna även nuförtiden. Kvinnorna tillverkade ringen och männen stången, vilka tillsammans bildade en gigantisk fallossymbol med en vagina i toppen.
- Höstblot, Under hösblotet firade man främst Frej i hans egenskap av hästgud. I gamla tider drev man samman hästhjordar på hösten, då man även höll tävlingar mellan hingstar. Bland annat därför har det varit en tradition att äta hästkött vid den här tiden. Det berättas i sagan att då Olav Tryggvasson inte ville äta av hästköttet var det nära att de Tröndska hedningarna gjorde sig av med honom.
- Alvablot, Alvablotet hölls i slutet av oktober eller i början av november och var förknippat med vinterslakt. Då firade man både alver och de döda, och detta menas ha varit ett blot som till skillnad från de andra främst hölls inomhus.