Stora Rytterne Kyrkoruin

Kyrkogården

På kyrkogården, invid södra muren, kan du se gravhällar från 1600-talet. En kulle avslöjar var klockstapeln stått. Där finns även två runstenar vilka visar att de som reste dem i början 1000-talet var kristna. Även under förkristen tid kan detta ha varit en samlingsplats. Området heter nämligen Lundby, vilket tyder på att här fanns en offerlund. Den första kyrkan var förmodligen i trä.

Ornamentiken är färglagd i datorn så som det kanske har sett ut en gång i tiden. Den vänstra stenen är troligen en sk. Ingvarssten med signum VS 1. Stenarna hittades i juni/juli 1938, under konservoringsarbeten i Stora Rytterne kyrkoruin. Biler visar hur VS 1 använts som golvsten i den gammla kyrkan. Runinskriften lyder:

Runor: + kuþlefR + seti : stff : auk : sena : þasi : uftiR slakua : sun : sia : etaþr : austr * i * karusm *

Runsvenska: + kuþlefR + seti : stff : auk : sena : þasi : uftiR slakua : sun : sia : etaþr : austr * i * karusm *

Nusvenska: Gudleif satte stav och dessa stenar efter Slagvi, sin son. Han ändade österut i Gårdarike

Läs vidare om Ingar Vittfarne Emundsson eller om Ingvarstenarna.

Stora Rytterne kyrka

Stora Rytterne kyrka uppfördes troligen under 1200-talet, men någon exakt datering är inte gjord. Kyrkan skiljer sig från andra 1200-tals kyrkor, då den byggdes med ett torn, vilket var mycket ovanligt då. Sådana kyrkor var som regel privata och bekostade av samhällets främsta. Den ursprungliga kyrkan bestod endast av det nuvarande långhusets västliga parti, tornet och koret. På 1700-talet hade murarna stora sprickor, förmodligen orsakat av att kyrkan byggts på instabil grund.

Ruinen låg i törnrosasömn fram till 1937, då den röjdes fram och restaurerades på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. Stora delar av murarna var då nedrasade. Rasmassor och tät vegetation gjorde att de bevarade murarna delvis var dolda. Kyrkan är uppförd i så kallad skalmursteknik Det innebär att murarna är uppbyggda av en inre och en yttre stenmur med en murkärna i mitten. Murkärnan består av ett bruk, som binder ihop de två skalmurarna.

2000-Talets Restaurering

Stora Rytterne kyrkoruin restaurerades 2006—2011. Under arbetets gång uppstod många tekniska och antikvariska frågor. Utgångspunkten har varit att konservera äldre medeltida murverk samt de murverk som rekonstruerades 1937. 2000-talets restaureringen är en gestaltning utifrån ruinens egen vittnesbörd och från restaureringen 1937.

Hur den gemonfördes

Restaureringen innebar att vissa murpartier monterades ned och återmurades. I övrigt kompletterades de gamla fogarna med nytt bruk. En särskild utmaning var korets östra mur, som lutade kraftigt utåt med stor rasrisk. Det enda sättet att säkra muren var att montera ned den, märka upp alla stenarna, och mura tillbaka dem på samma plats. För att ytterligare stabilisera gaveln murades det in såväl lodräta som horisontella gängade, rostfria stänger. Genom muren drogs dessutom dragjärn med fyrkantiga brickor som ankarslut. Järnstänger användes redan då koret byggdes på 1700-talet. Slutligen har samtliga murkrön beslagits och försetts med sedum som odlats fram särski[t för ändamålet.

Informationen om kyrkoruinen hämtad från informationsskylten.
Källa: Länsstyrelsen

Karta