Listan av runstenar är sorterade efter signum, med kartor, bilder och en beskrivning. Översättning av runinskriften både till runsvenska och nusvenska. Gps navigation till alla stenar via Google maps, för att enkelt kunna besöka dessa unika historiska dokument.
Jarlabanke Ingefastsson var en uppländsk storman, som på 1000-talet ägde stora jordegendomar i Vallentuna hundare. Jarlabanke är en av de första personer från Sverige om vilka vi har någorlunda utförliga upplysningar som enbart är kända från inhemskt källmaterial. Hans föräldrar var Ingefast Östensson och Jorun. Estrid Sigfastsdotter var hans farmor. Han kan också ha spelat en viktig roll för den lokala sjökrigsorganisationen, ledungen.
Jarlabanke lät utgående från Täby bana väg och bygga broar, dels åt väster mot Sollentuna hundare, dels åt öster mot roslagen. Vid broarna minner stenar om Jarlabanke och medlemmar i hans släkt. Intill den 150 meter långa konstruktionen som bär hans namn, Jarlabankes bro, i Täby kyrkby lät han resa flera runstenar. Jarlabankes egen gård, Hagby, låg troligen vid nuvarande Täby prästgård. I syfte att stärka sitt grepp över områdena norrut, den del av hundaret som till en början låg utanför hans maktområde, anlade Jarlabanke en tingsplats nära Vallentuna kyrka.
Jarlabankestenarna är resta av Jarlabanke och hans ätt. (Bilder uppdateras vartefter, med färgläggning, för att visa hur de kanske sett ut en gång i tiden.)
Runinskrift U 101, även kallad Jarlabankes sten, är en runsten som står i Södersätra i Rösjö naturreservat i Sollentuna kommun och den beskrevs på 1860-talet av Richard Dybeck. Stenen, som är från den senare delen av 1000-talet, står längst en fornstig som fortsätter norrut mot Täby. Runstenen är en av ett större antal runstenar, Jarlabankestenarna, som restes av, eller till minne av, stormannen Jarlabanke.
Runor: × henmikr × auk × iarlabaki × þaiʀ × litu × braut + ryþia × auk × broar × kiara × eftir × faþur × sin × auk × estriþ × eftir suni × sina × inkifast × auk × inkuar + kuþ × hialbi × ant × þaiʀa ×
Runsvenska: Hæmingʀ ok Iarlabanki þæiʀ letu braut ryðia ok broaʀ giæra æftiʀ faður sinn ok Æstrið æftiʀ syni sina Ingifast ok Ingvar. Guð hialpi and þæiʀa.
Nusvenska: Häming och Jarlabanke de lät röja väg och göra broar efter sin fader, och Estrid efter sina söner Ingefast och Ingvar. Gud hjälpe deras ande.
Runinskrift U 127 är en runsten som står till vänster om porten till Danderyds kyrka i Danderyds socken och Stockholms län i Uppland. Den är en av de så kallade Jarlabankestenarna. På 1600-talet låg stenen i södra kyrkodörren och fungerade antagligen som en tröskel. Efter en tid blev den inmurad i en vägg i Danderyds kyrka. När stenen senare framtogs ur portalen, slogs den sönder i fyra delar. Ristningen avslöjar att den varit en av Jarlabankes stenar som ingick i hans välkända runstensbro i Täby kyrkby. Ornamentiken består av två runormar som inramar ett stavkors. Ormarna är låst på två ställen med hjärtformade koppel. Runstenen är nu lagad och står sedan 1915 direkt intill kyrkans ingång.
Runor: × iarla×baki × lit raisa [×] staina × þasa at sik × kuikuan × auk bru þisa karþi × fur ont sina × auk × ain ati tabu ala-
Runsvenska: Iarlabanki let ræisa stæina þessa at sik kvikvan, ok bro þessa gærði fyr and sina, ok æinn atti Tæby alla[n].
Nusvenska: Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde, och han gjorde denna bro för sin själ, och han ägde ensam hela Täby
Stenen står tillsammans med U 136 och U 137 i norra ändan av ett gravfält 200 m norr om Frestavägen (väg 265), 600 m väster om Bergtorpsvägen. U 135 och U 136 utgör ett dubbelmonument, och har troligen stått på var sin sida om den bro som nämns på stenen.
Den i texten nämnda bron har givit namn åt gården Broby. Den andra sten som åsyftas i texten är U 136, också rest av Estrid till minne av hennes man Östen. Östens söner byggde också upp en stor hög, men Östen begravdes inte där. Han dog i Grekland (U 136). Högen är nu helt försvunnen. Ingefast var Jarlabankes far.
Runor: × ikifastr × auk × austain × auk × suain × litu * raisa + staina þasa * at * austain faþur × sin × auk × bru × þasa karþu × auk × hauk þana ×
Runsvenska: Ingifastr ok Øystæinn ok Svæinn letu ræisa stæina þessa at Øystæin, faður sinn, ok bro þessa gærðu ok haug þenna.
Nusvenska: Ingefast och Östen och Sven lät resa dessa stenar efter Östen, sin fader, och de gjorde denna bro och denna hög.
Stenen står tillsammans med U 135 och U 137 i norra ändan av ett gravfält 200 m norr om Frestavägen (265), 600 m väster om Bergtorpsvägen. U 135 och U 136 utgör ett dubbelmonument, och har troligen stått på var sin sida om den bro som nämns på U 135. Östens resa till Jerusalem brukar betraktas som den äldsta belagda pilgrimsfärden från vårt land. Runstenarnas blomstringstid under 1000-talet sammanföll med den kristna missionen i området.
Runor: × astriþr × la(t) + raisa × staina × þasa × [a]t austain × buta sin × is × suti × iursalir auk antaþis ub i × kirkum
Runsvenska: Æstriðr let ræisa stæina þessa at Øystæin, bonda sinn, es sotti Iorsaliʀ ok ændaðis upp i Grikkium.
Nusvenska: Estrid lät resa dessa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland
Karta | Bild | Bild | Bild | Bild
Stenen står tillsammans med U 135 och U 136 i norra ändan av ett gravfält 200 m norr om Frestavägen (265), 600 m väster om Bergtorpsvägen. Denna sten är den äldsta av de tre. Den är också Jarlabankesläktens äldsta minesmärke. Östen och Estrid var Jarlabankes farfar och farmor och Gag, som fått den här stenen till sitt minne var bror till Jarlabankes far Ingefast, som nämns på U 135.
Runor: * aystin * auk * astriþr * raistu * stina * aftir * kak * sun * sin *
Runsvenska: * aystin * auk * astriþr * raistu * stina * aftir * kak * sun * sin *
Nusvenska: Östen och Estrid reste stenarna efter Gag, sin son
Runinskrift U 140 är en halv runsten som står utmed Frestavägen och strax öster om Broby bro i Täby socken. Intill den skadade stenen är runstensfragmentet U 139, samt U 151. Av stenens inskrift att döma så är den en av Jarlabankestenarna, resta av stormannen Jarlabanke över någon som dog i Grekland. Med Grekland menas hela Bysantinska riket. Materialet är granit och dess ornamentik består av en profilerad orm i Ringerikestil. Ormen är fjättrad med ett iriskt koppel.
Runor: × …la × b(a)… … han : entaþis * i kirikium
Runsvenska: × …la×b(a)… … han : entaþis * i kirikium
Nusvenska: [Jar]laba[nke] … han ändade i Grekland
Stenen är en av de så kallad Jarlabankestenarna från 1000-talet efter Kristi födelse och de är alla resta av en man vid namn Jarlabanke, antingen ensam eller tillsammans med sin familj. Det märkliga med just den här stenen är att den förutom att vara en brosten är rest som ett minnesmärke över stormannen Jarla Banke själv. Ornamentiken går i Urnesstil och ristningen är skapad av runmästaren Öpir.
Runor: ikifastr ‘ lit ‘ raisa ‘ stain * uk ‘ bro ‘ kera ‘ eftiR ‘ iarlabaka ‘ faþur ‘ s[in ‘ uk ‘ sun ‘ io]runa ‘ uk ‘ ketilau lit ‘ at ‘ bonta ‘ sin ybir risti
Runsvenska: ikifastr ‘ lit ‘ raisa ‘ stain * uk ‘ bro ‘ kera ‘ eftiR ‘ iarlabaka ‘ faþur ‘ s[in ‘ uk ‘ sun ‘ io]runa ‘ uk ‘ ketilau lit ‘ at ‘ bonta ‘ sin ybir risti
Nusvenska: “Ingefast lät resa stenen och göra bron efter Jarlabanke sin fader och Joruns son, och Kettilö lät resa stenen efter sin man. Öpir ristade.”
Runhällen finns på en bergholme sydväst om Hagby gård, 600 m från gårdsplanen, vid en åker mellan hästhagarna. Kan nås även under odlingssäsongen genom att följa östra åkerkanten.
Runor: × iurun × lit × kiara ×× broaR × iftiR × boanta ×× sen ×× auk ×× henminkr × auk × iarlabanki × eftiR × ink[i]fast × estriþ × iftR × inkuar × alkoþan × trenk
Runsvenska: × iurun × lit × kiara ×× broaR × iftiR × boanta ×× sen ×× auk ×× henminkr × auk × iarlabanki × eftiR × ink[i]fast × estriþ × iftR × inkuar × alkoþan × trenk
Nusvenska: Jorun lät göra broar efter sin man och Häming och Jarlabanke efter Ingefast, Estrid efter Ingvar, en mycket god ung man
Runstenen står i tät granskog 50 m söder om Fjäturens sydöstra vik, väster om en bäck, ovanför stigen Roslagsleden, 250 m väster om U 148. Ta Roslageleden från Påtåkersvägen. Jorun och Ingefast var Jarlabankes mor och far, och Ingvar var Ingefasts bror
Runor: -(u)(r)(u)(n) …(t)(r)… þaR × litu × hakua × staina × –ti- × iakif… -uk + inkuar
Runsvenska: -(u)(r)(u)(n) …(t)(r)… þaR × litu × hakua × staina × –ti- × iakif… -uk + inkuar
Nusvenska: Jorun … de lät hugga stenarna efter Ingefast och Ingvar
Upplands runinskrifter 148 står nära skogskanten på östra sidan gläntan söder om sjön Fjäturen. Roslagsleden passerar stenen. Stenen tillhör gruppen av Jarlabankestenarna. Ingefast var Jarlabankes fader och Häming hans halfbror från faderns första äktenskap med Ragnfrid.
Runor: × inkifastr × lit × rista × runaR þisaR × aftiR × rahnfriþi × kuinu × sina × auk × -[m-](n)kr × aftiR × muþur × sina
Runsvenska: × inkifastr × lit × rista × runaR þisaR × aftiR × rahnfriþi × kuinu × sina × auk × -[m-](n)kr × aftiR × muþur × sina
Nusvenska: Ingefast lät rista dessa runor efter Ragnfrid, sin hustru, och Häming efter sin moder
Stenen står fastgjuten i betong på södra sidan om Frestavägen, 400 meter väster om Bergtorpsvägen. Ännu på 1600-talet var stenen hel, men från 1800-talet saknas nedre delen.
Runor: [· iarla·b]aki · auk · fastui · litu · raisa · stina · aftiʀ [· suain · sun · sin]
Runsvenska: [· iarla·b]aki · auk · fastui · litu · raisa · stina · aftiʀ [· suain · sun · sin]
Nusvenska: Jarlabanke och Fastvi lät resa stenen efter sin son Sven
Runinskrift U 164 är en av de tio Jarlabankestenarna som står i Täby kyrkby, Täby socken och Täby kommun i sydöstra Uppland. Häradet är Danderyds skeppslag. De är alla resta i 1000-talets mitt av en man med namnet Jarlabanke, förmodligen på hans eget initiativ för att markera sin inflytelserika position inom den dåtida makt- och ägostrukturen.
U 164 är en av de två Jarlabankestenar som ännu står kvar på sina ursprungliga platser vid “Täby tä” med betydelsen Täby gata över Jarlabankes bro. Ursprungligen stod här fyra runstenar. Vägbanken är ungefär 150 meter lång och 6.5 meter bred och ligger parallellt med den nuvarande Vikingavägen och cirka en kilometer norr om Täby kyrka.
Bredden på en sådan “bro” skulle enligt den medeltida landskapslagen vara minst sex meter. Utmed vägbanken stod dessutom på var elfte meter bautastenar och mellan dessa kantades hela brobygget av mindre stenar. Brobanken var ännu intakt på 1600-talet bortsett från de två runstenar som hade flyttats till kyrkorna i Fresta och Danderyd.[2] En tredjedel av vägbanken är nu (2007) restaurerad med bautastenar och utlagda kantstenar som från runstenarna löper likt ett pärlband utmed hela vägrenen.[3]
Den andra stenen är U 165, som bildar ett parmonument med U 164 vid ena änden av Jarlabankes bro, U 165 är där placerad på den östra sidan och U 164 på den västra. Ursprungligen fanns här alltså fyra runstenar, två vid broanläggningens vardera ände. Samtliga har ungefär samma text: “Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig medan han levde. Han gjorde denna bro för sin själ. Han ägde ensam hela Täby”.
Runor: × iarlabaki × lit × raisa × stain × þisa × at sik × kuikuan ×× auk bru × þisa × karþi × fur ont × sina × auk ain ati × alan × tabu × kuþ hialbi ont hans
Runsvenska: Iarlabanki let ræisa stæina þessa at sik kvikvan, ok bro þessa gærði fyr and sina, ok æinn atti allan Tæby. Guð hialpi and hans.
Nusvenska: Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han ännu levde, och han gjorde denna bro för sin själ, och ensam ägde han hela Täby. Gud hjälpe hans själ.
Stenen har en toppig form och materialet är ljusgrå granit. Ornamentiken visar upp två ormar vars runda runslinga liknar ett delat äpple, medan kärnhuset i dess inre mitt bildar det kristna korset. Övre korsarmen är liksom den nedre kopplad med ett hjärtformat lås. Motivet går i Urnesstil, vilket daterar ristningen till vikingatidens mitt och runmästaren är sannolikt Fot.
Stenen från 1000-talet e.Kr. restes av Jarlabanke och den är en av två stenar som står kvar på sina ursprungliga platser utmed Täby tä, Jarlabankes bro, cirka en kilometer norr om Täby kyrka. Den andra stenen är U 164. De bildar tillsammans ett parmonument vid Jarlabankes norra broslut, med U 165 på vägbankens östra sida och U 164 på den västra. Ursprungligen stod här fyra resta runstenar, med två vid vardera broslutet och däremellan stod mindre oristade stenar placerade utmed kanterna. De fyra runstenarna uppvisar ungefär samma budskap: “Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig medan han levde. Han gjorde denna bro för sin själ. Han ägde ensam hela Täby”. De två bortflyttade runstenarna står nu vid Fresta kyrka och Danderyds kyrka och här vid bron har de blivit ersatta med två bautastenar.
Runor: ia[r]labaki × li- —sa × staina × þisa × at sik × kuikuan × auk bru þis(a) [× karþi fur ont ×] si– — × ati + (a)lan × tabu +
Runsvenska: ia[r]labaki × li- —sa × staina × þisa × at sik × kuikuan × auk bru þis(a) [× karþi fur ont ×] si– — × ati + (a)lan × tabu +
Nusvenska: Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde, och han gjorde denna bro för sin själ … ägde hela Täby.
Stenen har en toppig form och materialet är ljusgrå granit. Ornamentiken visar upp två ormar vars runda runslinga liknar ett delat äpple, medan kärnhuset i dess inre mitt bildar det kristna korset. Övre korsarmen är liksom den nedre kopplad med ett hjärtformat lås. Motivet går i Urnesstil, vilket daterar ristningen till vikingatidens mitt och runmästaren är sannolikt Fot.
Stenen från 1000-talet e.Kr. restes av Jarlabanke och den är en av två stenar som står kvar på sina ursprungliga platser utmed Täby tä, Jarlabankes bro, cirka en kilometer norr om Täby kyrka. Den andra stenen är U 164. De bildar tillsammans ett parmonument vid Jarlabankes norra broslut, med U 165 på vägbankens östra sida och U 164 på den västra. Ursprungligen stod här fyra resta runstenar, med två vid vardera broslutet och däremellan stod mindre oristade stenar placerade utmed kanterna. De fyra runstenarna uppvisar ungefär samma budskap: “Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig medan han levde. Han gjorde denna bro för sin själ. Han ägde ensam hela Täby”. De två bortflyttade runstenarna står nu vid Fresta kyrka och Danderyds kyrka och här vid bron har de blivit ersatta med två bautastenar.
Runor: §A × iarlibaki × lit × raisa × stan + þina × a… … …kuan + han × ati ain × tabu × alan × -… … ont hans +
§B × iarlabaki × lit raisa × stain × þin- at sik kuikuan × auk × þinkstaþ × þina × karþi + auk × ain ati + alt hu-(t)ari × þita +
Runsvenska: §A Iarlabanki let ræisa stæin þenna a[t sik kvi]kvan. Hann atti æinn Tæby allan. [Guð hialpi] and hans.
§B Iarlabanki let ræisa stæin þenn[a] at sik kvikvan, ok þingstað þenna gærði, ok æinn atti allt hu[n]dari þetta.
Nusvenska: §A Jarlabanke lät resa denna sten [efter sig själv] medan han levde. Han ägde ensam hela Täby. [Gud hjälpe] hans själ
§B Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han levde och gjorde denna tingsplats och innehade ensam detta hundare
Stenen har liknande ristning på båda sidorna, och man kan anta att den som här kallas framsidan ristades först. Under Jarlabaknes livstid förlorade stenen den översta delen, och när den andra sidan sedan ristades, hade han avancerat från att äga Täby till att vara den mäktigaste i Vallentuna hundare.
Stenen stod ursprungligen vid Jarlabankes bro i Täby. Under medeltiden flyttades stenen därifrån för att bli en del av Fresta kyrkas västra gavel. Från 1700-talet var stenen försvunnen, men hittades i norra kyrkogårdmuren 1957
Runor: iarlaba… lit × raisa × s[taina × þasa × a]t sik × kuikuan × ¶ auk × bru × þisa × karþi × fur ont [×] s[in]a × auk × ain ati alan tabu
Runsvenska: iarlaba… lit × raisa × s[taina × þasa × a]t sik × kuikuan × ¶ auk × bru × þisa × karþi × fur ont [×] s[in]a × auk × ain ati alan tabu
Nusvenska: Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig medan han levde och han gjorde denna bro och han ägde ensam hela Täby
U 309 är ristad på en runhäll vid Hargs bro i Skånela socken och Sigtuna kommun, Uppland. U 309 – U 311 är ristade på berghäll intill varandra 50 m VNV om landsvägsbron över Hargsån. Den Jarlabanke som nämns i denna inskrift är inte samme man som låtit bygga Jarlabankes bro i Täby. Den Jarlabanke var son till Estrids och Östens son Ingefast och alltså halvbrorson till Jarlabanke här i Harg.
Runor × sikuiþr × auk × in[kua]r × auk × iarlabanki × litu × rista × runaR × at inkuar × faþur × sin × auk × at raknualt × broþur sin +
Runsvenska: × sikuiþr × auk × in[kua]r × auk × iarlabanki × litu × rista × runaR × at inkuar × faþur × sin × auk × at raknualt × broþur sin +
Nusvenska: Sigvid och Ingvar och Jarlabanke lät rista runorna efter Ingvar, sin far, och efter Ragnvald, sin bror