Tors Fiskarfänge
En dag följde Tor med Tyr då han skulle besöka sin styvfar, jätten Hymer i Jotunheim.
Hymer förfasade sig över Tors aptit. Åskguden klämde utan besvär i sig två hela oxar och drack upp större delen av Hymers mjöd-förråd. Jätten blev först rasande, men lugnade sig och bjöd artigt med Tor på en fisketur följande dag. För att få bete vred Tor av nacken på Hymers bästa avelstjur, och hängde huvudet på kroken.
När de rott ett bra stycke ut på havet stannade de för att prova fiskelyckan. Hymer drog upp den ena valen efter den andra, men Tor var inte imponerad. Han rodde ut på ännu djupare vatten och hängde ut sitt bete. Efter en stund började det rycka i linan, och Tor halade glatt in. Till sin fasa såg Hymer att det alls inte var någon fisk som nappat, utan självaste Midgårdsormen!
Tor gav sig tusan på att han skulle dra upp vidundret, men ormen var starkare. Då drog Tor åt sitt styrkebälte ytterligare och tog i så bottnen på ekan brast. Han fick fotfäste mot en klippa under vattnet och halade upp ormens rysliga huvud mot relingen. Så drog han Mjölner från sitt bälte och svingade hammaren över skallen för att ge monstret nådastöten.
Men då blev Hymer rädd. Om midgårdsormen dräptes skulle hela världshavet rämna och Midgård med det.
Snabbt fick han fram sin kniv och skar av reven. Ormen dök tillbaka i djupet innan Tor hann reagera. Tor blev rasande och klippte till Hymer så hårt att han föll över bord och fick simma hela vägen hem till Jotunheim, där jättarna bor.
På kvällen drev Hymer med Tor som inte orkat dra upp hela Midgårdsormen. Han menade att ingen kunde kalla sig stark som inte kunde krossa hans glasbägare. Till råga på allt visade det sig att Tor inte kunde göra mos av bägaren, hur hårt han än kramade den. Då viskade Tyrs mor till Tor att bara Hymers järnhårda panna kunde krossa dryckeskärlet. Utan tvekan dängde Tor bägaren i skallen på Hymer så jätten tuppade av.
Tor reser hem
Nästa dag skulle asarna bege sig hemåt. Tyr frågade sin mor om de möjligen kunde låna Hymers jättelika gryta Sjökokaren, för att brygga sitt mjöd i. De fick de gärna och Tor lyfte grytan över sitt huvud, och så gick de iväg.
När Hymer kvicknade till blev han vansinnig då han såg att hans gryta var försvunnen. I sällskap av de värsta jättarna i Jotunheim satte han efter gudarna, och hann upp dem i utkanten av riket. Sjökokaren var så stor att man bara såg fötterna av Tor när han bar på den. Men nu ställde han ner grytan för att tampas med jättarna. Strax hade Mjölner klyvt skallarna på dem alla, även den tjockhövdade Hymer.
Sjökokaren lämnades till havsjätten Ägir, som gör det smakligaste mjödet i hela världen. Sedan hölls en stor fest i Asgård där alla fick smaka av Ägirs goda mjöd.