Runhällen som skapades av Torbjörn skald har den längsta runinskrift man hitintills kunnat hitta i Uppland och den kan även presentera den äldsta arvshandling som någon gård kunnat uppvisa genom ett komplicerat bakarv. De arvsregler som där tillämpades stämmer överens med Upplandslagens stadgar som från första början var vikingatida men blev kodifierade år 1296. Ornamentiken går i Urnesstil Pr4 och består av profilerade rundjur som i avancerade flätverk ringlar ut över hela bildytan.

Obs! runhällen ligger på en villatomt!

Runinskriften

Runor: aþ| |þu kaiRmuntr -ik * kaiR[l]a[uk *] (m)aytumi| |i þa * finku * þau sun * aþ han * truknaþi * in sun to : siþan : þa + fi(k) (h)(u)- –þrik * ha- … (þ)(i)nsa * þa * finku þa(u) [bar](n) … (i)(n) maR ain lifþi * [hu]n hit ‘ …g[a] ‘ h(a)… fik raknfastr * i * snutastaþum * þa uarþ han tauþr * auk * sun * siþan * in * moþir kuam + at sunar ‘ arfi ‘ þa ‘ fik hun ‘ airik ‘ þar ‘ uarþ hun tauþ ‘ þar kuam ‘ gaiRlauk at arfi ‘ inku tutur sinar þurbiur(n) ‘ skalt ‘ risti runar

Runsvenska: Rað þu! GæiRmundr [f]ikk GæiRlaug møydomi i. Þa fingu þau sun, aðan hann drunknaði. En sunn do siðan. Þa fikk ho[n] [Gu]ðrik. Ha[nn] … þennsa. Þa fingu þau barn. En maR æin lifði; hon het [In]ga. Ha[na] fikk Ragnfastr i Snutastaðum. Þa varð hann dauðr ok sunn siðan. En moðiR kvam at sunaR arfi. Þa fikk hon Æirik. Þar varð hon dauð. Þar kvam GæiRlaug at arfi Ingu, dottur sinnaR. Þorbiorn Skald risti runaR.

Nusvenska: “Tyd! Germund fick till hustru Gerlög som ungmö. Sedan fingo de en son, innan han drunknade. Och sonen dog sedan. Därpå fick hon Gudrik till man. Han … denna … Sedan fingo de barn. Men en enda flicka levde kvar, hon hette Inga. Henne fick Ragnfast i Snottsta till hustru. Därpå dog han och sonen sedan. Och modern kom till arv efter sin son. Sedan fick hon Erik till man. Därpå dog hon. Då kom Gerlög till arv efter Inga, sin dotter. Torbjörn skald ristade runorna”